Vandrarhem-Hotel-Restaurang-Pub-Konferens-Bröllop
Description
Hos oss bor du med egen badstrand mitt i ett av UNESCOS världsarv: Södra Ölands odlingslandskap, och helt nära Stora Alvarets speciella flora och fauna. Sommaren 2010 öppnade vi restaurang, med klassiska svenska rätter och fullständiga rättigheter.
Alla rum har egen toalett och de flesta har egen dusch. Vi har rum med allt från en till sex bäddar. Våra fem- och sexbäddsrum har även eget pentry och sexbäddsrummen egen uteplats mot havet.
Är du intresserad av fågelliv har du nära till fågelskyddsområdet Beijershamn. Och du som kitesurfar eller vindsurfar kan vara säker på att få god vind. Kuststräckan är klassad som en av landets vindsäkraste platser. På Stora Frögården njuter du av en klarröd solnedgång över Kalmarsund, tar en kvällspromenad längs stranden eller kanske svalkar dig med ett kvällsdopp.
Välkommen att bo hos oss önskar Anne & Peter
Om företaget Stora Frögården AB
Välkommen till Öland och till STF Vandrarhem
"Sviter" med kök och uteplats
Vi har tre "sviter" med 5-6 bäddar i varje rum. De ligger i längan mot havet. De hyrs inte ut som sovsal utan som hela rum.
Alla "sviter" har, som de flesta av våra rum, egen dusch och toalett. Två av rummen har egen uteplats mot havet och alla tre har eget pentry.
Vi har öppet året runt.
Välkommen till en avkopplande vistelse vid havet i Stora Frö
När man kommer till Stora Frögården kopplar man av direkt för där är det så lugnt, man blir väl omhändertagen av proffsig personal som gör allt för att man ska må bra. Fantastiskt god mat serveras efter behov och plånbok. Nära till stranden, för bad och solnedgångar, promenader, träningsrundor m.m.”
Anna, Växjö
6 juni 2011
6 juni 2011
STF Vandrarhem Stora Frögården
3.0 i "vägt snittbetyg" (1 röst)
Rummen på STF Vandrarhem Stora Frögården har nästan alla egen dusch/wc och anläggningen är handikappsanpassad. Här får gästerna tillgång till den egna badstranden och cykeluthyrning. Från vår tomt börjar vindsurfing/kitesurfin, Beiershamn och Alvaret. Restaurang tisdag-lördag, A la Carte och alltid ett dagens tips. Fullständiga rättigheter. (Sillassiett, Räkbakelse, Sparris med skinka och melon, Laxmousse fyllda rödtungsfiléer, Halstrad rödingsfilé, Majskyckling, Pepparstek, Lammfilé, Hamburgertallrik, Hemlagad glass cheese cake)
Adress: Stora Frögården 4, 38062 Mörbylånga
Tel: 0485-36333
· Rent, fräscht och bekvämt med toalett och dusch på rummet. Mer inriktat på familjer och äldre målgrupp snarare än för ungdomar, vilket den tidiga frukosten och den tidiga utcheckningen vittnar om. Fint läge med egen strand.
Om oss
Hos oss bor du med egen badstrand mitt i ett av UNESCOS världsarv: Södra Ölands odlingslandskap, och helt nära Stora Alvarets speciella flora och fauna. Sommaren 2010 öppnar vi restaurang, med klassiska svenska rätter och fullständiga rättigheter.
Redan andra året som vandrarhem fick Stora Frögården priset Årets Kudde 2004 och 2009 var vi nominerade igen. STF premierar de vandrarhem som varit mest uppskattade av våra gäster under året. Utmärkelsen har sex kategorier, varav Årets Kudde är den mest prestigefyllda.
En gång i tiden var byggnaden ett barnhem för "friska barn från tuberkulösa hem". Vandrarhemsköket är fortfarande inrymt i barnhemmets gamla kök, fast idag är det givetvis modernt utrustat. Alla rum har egen toalett och de flesta har egen dusch. Vi har rum med allt från en till sex bäddar. Våra fem- och sexbäddsrum har även eget pentry och sexbäddsrummen egen uteplats mot havet.
Är du intresserad av fågelliv har du nära till fågelskyddsområdet Beijershamn. Och du som vindsurfar kan vara säker på att få god vind. Kuststräckan är klassad som en av landets vindsäkraste platser. På Stora Frögården njuter du av en klarröd solnedgång över Kalmarsund, tar en kvällspromenad längs stranden eller kanske svalkar dig med ett kvällsdopp.
Våra incheckningstider är klockan 17.00-19.00 och utcheckning senast klockan 10:00.
Välkommen att bo hos oss önskar Anne & Peter
Äta på Stora Frögården
Välkomna till Stora Frögården ´s restaurang
Nu har vi stängt restaurangen för i år (2011)och vi vill önska alla våra gäster en trevlig höst & vinter och hoppas att vi ses igen våren 2012. Till dess har Jacky och vi tillsammans komponerat ihop en ny härlig meny som vi tror ska låta smaka på sig.
Jacky, Anne & Peter
Hjärtligt välkommen till
DET REGIONALT & KLASSISKT INSPIRERADE KÖKET!
Sommar
MENY
“Dofter & smaker”
FÖRRÄTTER/Starters
SILLASSIETT 79:-
Herrgårdssill, kräftströmming och gubbröra med ekologiskt knäckebröd
Assorted swedish herrings with organic crisp bread
HUSETS RÄKCOCKTAIL MED ROMSÅS OCH PAPRIKAPURÉ 89:-
Den svenska röksmaken möter de handskalade räkorna, med sparris och champinjoner
An ensemble of prawns with fresh asparagus and mushrooms , served with a sauce of red lumpfish caviar and topped with sweetpepper puree
SALLAD PÅ LUFTTORKAD SKINKA MED PRIMÖRER OCH VÄSTERBOTTENRUTOR 96:-
Serveras tillsammans med örtolja, spröda salladssorter samt pocherat ägg och husets crème
Wrapped air-dried ham with fresh asparagus and spring vegetables, served on a mixed tender leaf salad with poched egg, herbs flavoured oil and a creamy sauce
HUVUDRÄTTER/Main courses
Stora Frögårdens kök/Kitchen
RÄKMACKA 135:-
En klassisk räksmörgås med alla goda tillbehör
A classic open prawn sandwich with all the best accompaniments
LUFSA MED LINGON 128:-
Husets ”rårakekaka” med fläsk som serveras med rårörda lingon
Home made pork fat pudding with lingon berries
STORA FRÖGÅRDENS BURGARE 139:-
En frikostig nötbiff med cheddarost, tomat, gurka och rödlök serveras i fullkornsbröd, till detta bjudes en portion blandade salladssorter och pommes frites
A generous home made beef burger topped with melted swiss cheese, tomato, cucumber and red onion served in a wholemeal burger bun, with a combination of salad leaves and fries
BANDPASTA, FLÄSKFILÉ & VITLÖK 145:-
Strimlad fläskfilé i finstämd harmoni med färsk pappardelle, soltorkad tomat, säsongens grönsaker i kraftig vitlöksolja och marinerade vitlöksklyftor. Anrättningen smaksätts med vittvin, grädde och senap
Sliced fillet of pork grilled in harmoni with pasta, sun-dried tomatoes, marinated garlic cloves and seasonal vegetables together with garlic oil, white wine, cream, mustard,
VEGETARISK BIFF PÅ VÅRT SÄTT, TOMATSALSA OCH GRÖNSAKER 149:-
Serveras med solrosfröpesto, potatiskaka och grönsaker efter säsong
Vegetarian burger topped with pesto of sunflowerseed, served with tomato salsa and vegetables
Fisk- och skaldjur/Fish and shellfish
LAXMOUSSE FYLLDA RÖDTUNGSFILÉER 178:-
En frikostig portion lax och rödtungakomposition i en krämig rosépepparsås på en grönsaksbädd, därtill nypotatis
Fillets of witch filled with a mousse of salmon, served with a peruvian pepper sauce on a bed of spring vegetables and new potatoes
HALSTRAD RÖDINGSFILÉ PÅ EN BÄDD AV ROSTADE GRÖNSAKER,CITRONSMÖRSÅS 185:-
Till detta bjudes örtslungad potatis samt en liten tomatkompott
Seared fillet of char on a bed of roasted vegetables and a lemonbuttersås, served with boiled swedish potatoes with a mixture of fresh herbs and a little tomato-compote
Kötträtter & fågel/Meat & poultry
CITRONDOFTANDE BRÖST AV MAJSKYCKLING I CIDERGRÄDDSÅS MED PRIMÖRER 175:-
Kycklingbröstet marineras, stekes, till detta bjudes rostade grönsaker, krämig sås och palsternacksterrin
Grilled breast of chicken on a bed of roasted vegetables served with a creamy cider sauce and a parsnip terrine
STORA FRÖGÅRDENS PEPPARSTEK MED KLYFTPOTATIS 198:- En väl tilltagen skiva av ryggbiffen, stekes medium eller efter önskemål, serveras med en grönpepparsås smaksatt med Cognac, till detta, grönsaker efter säsong och ört kryddad potatis
A generous steak, fried medium, topped with a Cognac-
HELSTEKT LAMMYTTERFILÉ MED ROSMARINSÅS, GRÖNSAKS- OCH GETOSTTORN 226:-
Vitvins- och örtsmarinerad lammytterfilé, enligt många bästa biten på lammet, serveras med en mustig sås
White vine and herbs marinated fillet of lamb, served with roasted vegetables, a rich rosemary sauce, potato- and vegetablecake flavoured with goat’s cheese
KVÄLLENS HUSMAN / DAILY SPECIAL 148:-
Varje dag serveras en varmrätt inkl. liten sallad
Every day we have a daily special which includes a small sallad
EFTERRÄTTER/Sweet dishes
GLASSCOUPE MED HUSETS CHOKLADSÅS OCH FIKONTERRIN 59:- Här ryms godsaker, glass, vispgrädde, chokladsås och jordgubbar
A selection of ice creams, whipped cream, home made chocolate sauce, strawberries and a fig terrine
CRÈME CARAMEL MED JORDGUBBAR 75:-
Brylépudding smaksatt med apelsin, serveras med blåbärsglass
Orange-flavoured crème brûlée served with blueberry ice cream
HALLON-PARFAIT MED APELSINCRÈME OCH SÄSONGENS FRUKTER OCH BÄR 83:-
Köksmästarens egen fruktglass med Amaretto-doftande frukter och bär
The chefs sea buckthorn ice cream with a sabayon sauce, served with fresh fruit and berries in Amaretto
BARNMENY/for the children Enjoy your meal!
LITEN HAMBURGARE MED TILLBEHÖR 69 :-
Mini burgare and others accompaniments
MARINERAD KYCKLINGKLUBBA MED TOMATSALSA, KLYFTPOTATIS 73 :-
Sticky, crispy BBQ chicken with chunky wedges
FLÄSKMEDALJONG MED PASTA OCH ÖRTCRÈME 76 :-
Filled of pork served with pasta and a light herb crème
GLASSCOUPE 38 :-
Här ryms godsaker: glass, färsk skuren frukt, grädde och chokladsås.
Selection of ice creams, fresh fruit and chocolate sauce
A la carte-menyn serveras måndag – lördag from kl. 18.00 till kl. 22.00
This à la carte menu is served in the evenings at 18.00 to 22.00.
Smaklig måltid!
Med reservation för ändringar!
Vi serverar en välbalanserad måltid där råvarorna i portionen är valda för att komplettera varandra. Måltiden ger kraft och välbefinnande samt kan långsiktigt bidra till god hälsa.
Vi tillämpar regional matkultur och framhäver det kulinariska Öland
Matlagning och dess målsättning
Målet med matlagning, är att sträva efter en kombination av klassiska och moderna anrättningar som är konstnärligt tillagade med ändå enkla med dekorativt utseende.
Kockyrket förenar alltså matintresse med skapande fantasi. Arbetet är dessutom tekniskt avancerat vad gäller att tillämpa de grundläggande matlagningsmetoderna, att behärska råvaruhantering och ekonomiska beräkningar samt att ha en känsla för timning och organisation.
Kocken och servitrisen måste anpassa sig till dagens förändringar som är en följd av internationaliseringen, andra upplevelser av restaurangbesök, avskaffningen av motboken och annorlunda restaurangkultur. Kocken skall också tillfredsställa gästens behov och önskemål.
Det kan handla om produktkvalitet såsom hygienen, råvaran och beredningen. Det kan också uttrycka sig i etisk kvalitet som kan vara präglad av kultur, den allmänna, den regionala och personliga uppfattningen. Kocken måste sätta gästerna i centrum. Han måste uppmärksamma de ovan nämnda faktorerna som påverkar gästens helhetsupplevelse. Jag kan konstatera att attitydförändringar till yrket och restaurangbesöket ur gästens synpunkt, ungdomens intresse för restaurangnäringen, det växande kostintresset för mat – myter – hälsa och uppmärksamheten massmedialt och regionalt har inneburit att kocken har blivit mycket mer kvalitetsmedveten. Kocken har satt maträtten i ett större sammanhang som matkulturen gestaltar. Med detta, menas allt från matens beredning, tillagning, servering och intagande samt de tankar och föreställningar om mat som delas av människor och grupper. Ur kursen matkultur 10 p vid Umeå Universitet
Den sociala kompetensen enligt min uppfattning bromsas i skolorna p.g.a. skolmiljön och skolkulturen som är olika skäl nog till att forma individualister. Eleverna behöver komma ut, växa i sin yrkesroll i relation med vuxna och yrkesmän för att de skall ta den rollen på allvar och inhämta social kompetens. Att läsa sig till social kompetens är inte tillräckligt. Det skall praktiseras i relation med samarbete i arbete och i en verklighetsanpassad miljö. Att lära sig i arbetet ger förtrogenhet med normer och krav i arbetslivet. Detta bidrar till att utveckla servicekänsla och socialkompetens. Da gens kursutformad skolorganisation, isolerar eleverna från varandra. Arbetsformerna som grupparbete varar inte tillräckligt länge för att det är dags för någonting nytt. Eleverna engagerar sig inte och har inte heller anledning att engagera sig på samma sätt som personalen på ett företag. De saknar kontinuitet i arbetet för att de skall få den trygghet, förtrogenhet, självförtroende och den image kring sig som de behöver. Skolan har inte förmåga att uppfylla elevernas mål. Den verkar vara handlingsförlamad i vissa avseenden. Eleverna saknar en fast punkt i tillvaron och respekt för varandra. De har svårt att väva in andras uppfattningar och värderingar i sin egen arbetssituation. Detta måste brytas för att eleverna skall kunna höja sin sociala kompetens i relation till omständigheterna som råder.
Det sociala uppdraget som skolan har gentemot eleverna, d.v.s. att skapa harmoniska medborgaren som vågar yttrar sig i ett demokratiskt system har tagit nya dimensioner som bör omvärderas om skolan skall lyckas med sitt uppdrag.
Arbetsuppgifterna varierar, beroende om man arbetar i ett traditionnellt eller högrationaliserat kök. Problemlösningarna kan vara både kvalitativa och kvantitativa. Ett restaurangkök är unikt som produktionsenhet eftersom det pågår dels produktion och dels direkt försäljning. Det ställer stora krav på organisatorisk- och initiativförmåga. Kocken ställs dagligen för nya problemlösningar för att klara kökets mångsidiga uppgifter i och med råvarornas skiftande kvalitet, matgästernas olika värderingar och uppfattningar samt anrättningarnas variation. Eftersom köksarbetet är ett flöde av råvaror och produkter, som skall beredas, tillagas, presenteras och serveras, behöver dessa moment utföras i lag med ett gemensamt bestämt mål i sikte: Nöjda gäster. Varje medarbetare utför någon del av det som skall generera i ett slutresultat (maträtt, måltid). För att processen (matlagning) och försäljningen (servering) skall löpa i varandra måste det finnas ett gott kommunikationsnät där relationerna mellan medarbetarna prioriteras för hela arbetsförloppet i ett senare skede. Detta kräver en rak och saklig kommunikation i förloppets alla delar när det händer så mycket på en gång omkring en. Ett arbetslag har större kapacitet och kunskap än en enskild person relativt sett och det är denna fenomen som skall utnyttjas i köksarbete.
Målsättningen är nöjda gäster men ofta är det kunder som inte upplever det så och gäster som uttrycker sitt missnöja. Det mänskliga samspelet sätts på prov. Det är verklighetsuppfattningar och situationer som är avgörande för att ge gästen en total upplevelse av exempel vis en måltid. Måltidsyttringar skall lyftas fram för att skapa gynnsamma helhetsperspektiv. Det gäller att gestalta stämningen, produkten, rummet, mötet och styrsystemet.
MATKULTUR
Matkulturen är ett medium genom vilket människan skapar en bild av sitt sätt att livsnära sig på och av de kunskaper och värderingar som hon/han delar med andra människor i ett socialt sammanhang. I tidskriften Upptäckts Resan, är huvudtemat år 2004-2005 "Måltiden och det Dukade Bordet". Kosthållningen såväl till vardags som fest har blivit svenska folkets och mediernas stora intresse.
Matkultur i jämförelse med "civilité" som utvecklades till "civilisation", "något som svarade mot ett socialt behov vid den tidpunkten" (Elias, 1989:142), är två uttryck och symbol för en samhällsgruppering som antyder om en konkretisering av samhälleliga processer. Dessa begrepp förflyttar sig i tid och rum genom människornas medvetande. Det "tyder nästan alltid på förändringar i människornas tillvaro" (Elias, 1989:142) i likhet med matkulturen som är så central och så långlivad - dess stabilitet "i tid och rum är relativt stor" (Genrup, 1992:114).
Mathållningen kan vara ett segt inslag i vår egen kultur p.g.a. man är traditionsfast och konservativ och ofta vill återgå till sina rötter, sina hemtraditioner, inte minst vid högtider som är uttrycksmedel för ens tillhörighet, personlighet och livsstil, därför är de av särskilt intresse vid etnologiska undersökningar. Maten kan också vara föränderlig och trendkänslig som människans behov inte kan motstå i ett samhälle i ständig förändring.
Professorn i etnologi vid Umeå universitet Kurt Genrup definierar i en studiehandledning begreppet matkultur som ”matens beredning, tillagning, servering och intagande och de tankar och föreställningar om mat som delas av grupper av människor. Detta begrepp används alltså inte värderande så att t.ex. vissa människor har matkultur och andra inte. Sälbiff, hamburgare och chateaubriand är bara olika exempel på matkultur” (Genrup m. fl. 1994: 24).
Mat och ätande är tydliga kulturella uttrycksmedel. Man ställer sig in med småländska kropp-kakor eller norrländsk palt för att markera sin identitet och sitt kulturarv. Det handlar om naturens och kulturens gränser eftersom "varje kultur eller samhälle "väljer ut" en mycket liten del av allt det som enligt naturen skulle kunna vara mänsklig föda" (Andersson, 1980:13). Vardag och helgdag skiljs från varandra med olika typer av rätter, måltidskompositioner, dukning och beteenden. "Vid veckoslut och festligare tillfällen är smaken den viktigaste aspekten" (Boström, Kulturella Perspektiv nr 3, 2000:14). Måltiden är ett medel för att markera social rang inom familjen eller samhället.
I måltidssituationerna, lär barnen sig viktiga kulturella värderingar. Dessutom framhäver Wesslén i Kulturella Perspektiv 2000:3 att hemmets matkultur (familjen och uppväxten) har stor betydelse för ungdomarnas matvanor, därför måste matforskningen sträcka sig längre än till laboratoriet och köket. Sten Andersson i sin bok om matens roller antyder att "förhållandet till mat blev också senare det som skulle kvalificera barnet på dess väg in i föräldrarnas gemenskap" (1980:52).
Att visa att man är nöjd med maten genom ansiktsuttryck eller annat, "detta "yttre uppträdande(...), är ett uttryck för det inre, för hela människan" (Elias, 1989:144). Den måste utvidgas till måltidsforskning, eftersom det är vid matbordet som de materiella (kostval, klädsel...), de sociala (umgänget) och de andliga krafterna (att ta hand om själen vid motion) sammansmälter enligt Bringéus.
Hungern efter mat har förvandlats från en reell till en fiktiv driftkraft, eftersom matvalet styrs av vårt mer eller mindre starkt utvecklade medvetande om matens roll för välbefinnandet. "Maten betraktas t.ex. som ett sätt att belöna sig själv" (Boström, Kulturella Perspektiv nr 3, 2000:15) som säger också att sina kvinnliga informanter "känner sig glada och nöjda om de äter litet och rätt sorts mat, men är missnöjda och på dåligt humör om de har ätit mycket och fel sorts mat" (2000:15). Det är själva ätandet som gör matkulturen så intressant. Vårt självmedvetande avspeglas i maten som berör oss och ger oss vår identitet. "Hungern som begär och ideal flyter samman (Andersson, 1980:42).
De antropologiska och individualistiska värderingarna prioriteras på bekostnad av de religiösa och moraliska som i större utsträckning styrde vårt förhållande till maten förr i tiden. För den ena kan det innebära en blodig biff, för den andra ett grönsaksfat. Både forskning och folktro ligger bakom dessa attitydförändringar. Kostpropagandan har övertagit prästens roll. Hälsoforskningen är också en del av denna utveckling. Teoretiker som läkare och biologer samt praktiker som dietister och marknadsförare är maktfaktorer på gott och ont. Kostpropagandan har en tillämpningssida som snabbt utnyttjas av matvaruindustrin. Ena dagen är kaffet nyttigt, nästa dag är det ett skadligt gift. Det hela handlar ju om samhällets och mediets definition av kosten i relation till människan.
Matkultur omfattar de gemensamma värden som människor associerar maten till. Det leder till stereotyper som har benägenhet att fortplanta sig i de nationella matkulturer. Man ger sken av matkulturella föreställningar i syfte att klassificera och etablera maktrelationer mellan olika grupper av människor. "Smak, både vad gäller mat och andra kulturens domäner, är tecken på åtskillnad..." (Ekström, 1990:44), som tillägger genom att referera till Bourdieus stora arbete om livsstilar att "de dominerande klassernas smak karaktäriseras av en utvecklad känsla för distinktioner" (Ekström, 1990:46). Åtskillnaden är t.o.m. märkbar mellan kvinnor och män framhäver Ekström och skriver om Könsmakt och könskamp vad gäller kosthushållet.
En studie rörande matkulturen hjälper oss att dokumentera och förklara variationerna. Matkulturen är först och främst en folklivsforskning, där den materiella odlingen sätts i centrum. Hur modern svensk matkultur har vuxit fram är en relevant fråga i debatten? Andersson framhäver att "maten ingår i ett lands kulturella särdrag - och vi talar ju om olika "matkulturer" (1980:14).
Matkulturen kan studeras ur tre viktiga perspektiv: historiskt, geografiskt och funktionalistiskt som hjälper oss att förstå hur människorna både formas av sina historiska givna levnadsvillkor och aktivt skapar det framtida samhället genom nya kulturmönster eller gamla företeelser i ny tappning.
Hur mat, miljö och kultur hänger ihop i ett helhetsperspektiv är en återkommande fråga i den etnogastronomiska forskningen. Olika skikt i samhället är beroende av varandra. Det finns likheter och kontaktytor mellan olika aktörer, olika matkulturer. Det viktigaste är att förstå teorier och aspekter ur helhetsperspektiv. Måltiden hjälper oss att förstå dessa styrmekanismer eftersom att den utgör grunden för rekonstruktioner av det förflutna.
Drivkrafterna bakom vårt ätande och vårt kostval har växlat över tid, men varje måltid anses ju återställa (equilibrium) jämvikten, dels genom tillförsel av näring dels genom höjning av vårt psykiska välbefinnande.
Sammanstä
HUSMANSKOST
Husmanskost : "ursprungligen, den kost som arbetsgivaren höll åt husmännen, senare beteckning på enkel och bra mat", (Ejdestam, 1992:72). Dock är husmannen borta från våra minnen. Men husmanskosten lever kvar inom oss och våra smaklökar.
I studiehandledningen ”Etnologi – Matkultur” skriver Kurt Genrup att ”för traditionell mat, som lever kvar i dagens kosthåll, som t.ex. raggmunkar och fläsk eller ärtor och pannkakor, används ofta benämningen husmanskost”, (Genrup m. fl.1994:24).
Folklivet har bidragit till att vi har utvecklat en egen nationell matkultur som är traditionsstabil, eftersom den associeras till närmiljön och har anor tillbaka till forntiden. Om man skulle översätta begreppet husmanskost till franska, skulle man finna två inriktningar dels det borgerliga köket som beskrivs som en god, stadig och enkel kost, dels landsortens kök. Husmanskost associeras också till en daglig kost, vardagsmat, portion, utspisning; vinranson åt tjänare.
Å ena sidan står husmanskost i relation till högre ståndsfolket, eftersom den till viss del har sitt ursprung i privatkök, å andra sidan är det ett enkelt kök som i vardagslag bestod husets folk och skulle kunna kallas för husmorskost. Denna kost var en överlevnadsföreteelse. Det som slaktades, skördades, bryggdes och tillagades skulle tas tillvara till varje pris.
Trots att den snabba följsamheten är typisk för nya trender inom matkulturen och ett matmode som influerar och har influerat folket förknippas husmanskosten med ett sunt, stadigt, näringsriktigt och gott kök med positiv stämning som gör den traditionsstabil och varaktig och ger legitimitet åt sin existens.
Hur människornas kultur, det kollektiva medvetandet formas av gemensamma villkor och erfarenheter är en viktig fråga i den etnologiska forskningen. Man finner likheter och kontaktytor mellan mathållningen på dagens institutioner och på de barnhem, sjukhus och fattighus sedan 1800-talets slut konstaterar Hyltén-Cavallius. "Är det kanske så att husmanskosten är Institutionskosten framför andra, i Sverige? " (Hyltén-Cavallius, 2000:88). Den hänger ihop med de svenska institutionernas struktur och historiska bakgrund som gör att den förändras relativt lite framhäver Hyltén-Cavallius och blir därmed den symbol som förenar språk, matvanor, ritualer, musik o.s.v. ”Kosthållet vid dagens servicehus är en direkt fortsättning på detta. Då har vi kunnat följa en social spridningsbild uppifrån och ner mellan 1840-talet och fram till vår egen tid. Det senaste steget i denna utveckling är när husmanskosten i vår egen tid åter blir dyr restaurangmat som À la carte” (Genrup, 2005:23).
Från en annan horisont, skall den främmande maten passas in. Den får ju en ny innebörd när den flyttas i tid och rum i likhet med husmanskosten, bekräftar Hyltén-Cavallius. Den anpassas till nutidens nutrition och behov. Husmanskosten ger oss kunskap om hur modern svensk matkultur vuxit fram. Matens roll som "förmedlare av intima relationer mellan närstående" (Andersson, 1980:122) har försvagats p.g.a. anonymiseringen som har resulterat i en standardiserad smak i vårt välfärdssamhälle på samma sätt som husmanskosten som präglades av varje enskild familj.
Samtidigt påverkas dock husmanskosten av förändringar på alla plan i vårt moderniserade samhälle. "Den har luckrats upp av internationella strömningar" (Andersson, 1980:124). Den tekniska utvecklingen som ger upphov till nya tillagningsmetoder och den ständiga tillgången på nya råvaror som når till nästan hela folket, är tydliga signaler för att husmanskosten förändras samtidigt som den inprogrammeras i vårt smakminne. "Ivern att följa med sin tid" (Genrup, 1992:103) är en återkommande företeelse som återspeglar sig i kosthållet samt dräkt- och bordsskicket som Genrup antyder vad gäller de gotländska böndernas vanor som har sitt ursprung i borgerliga inslag. Dock visar den gotländska maten "traditionsfasthet och innovations- benägenhet, kultursamband genom tiderna" (Genrup, 1992:113), i likhet med husmanskosten.
Min bild av husmanskosten är förankrad i en nedärvd kulturskatt med nationell och regional prägel som har vårdats och förbättras av generation efter generation av husmödrar, kokerskor och kockar samt under detta sekel, av de bättre restaurangerna som gör den beständig samtidigt som den förändras överlag genom innovationer av skilda slag. Det var inte länge sedan som vällingklockan (kontrollorgan och räknande av tid som betydelse) kallade till salt sill, gröt, fläsk o.s.v.
Järnspisens segertåg öppnade för nya möjligheter inom matlagningen, bakningen och inte minst umgängesformerna, förutom att den teniska innovationen ledde till en mera enhetlig matkultur i hela landet. Den förvandlade förutsättningarna för vår självhushållning och för vårt miljö-beroende. För 150 år sedan kunde folket närma sig det högre ståndets seder och bruk och skapa vardagsmat. Dessutom har samhällets översta skikt medfört förändringar i den svenska matkulturen i synnerhet i vardagsmaten genom införsel av nya råvaror som ris, potatis och kaffe, nya tillagningsmetoder och maträtter som har blivit en del av den svenska husmanskosten. Det är ju värt att poängtera att traditionerna har växlat med tiden och att etnologins roll är att klarlägga och klargöra den traditionella husmanskostens förändringar och omvandlingar som kultur process.
Husmanskosten är ett kulturfenomen som uppträder i tidsligt, rumligt och socialt sammanhang som Hyltén-Cavallius uttrycker det i Fou-rapporten nr 1999:18 : "Husmanskosten har "vandrat" från att vara fin restaurangmat till hantverkares och borgares mat till att vara institutionskost och därefter arbetares kost" (2000:81), hon tillägger att man under 1900-talet såg en omsvängning av detta begrepp som idag återtar sin plats inom restaurangnäringen fast med en del modifieringar i relation till de råvaror som faller folk i smaken. Spridningen under 1900-talets början, från institutioner till de fattigaste människorna är ett bra exempel på denna kulturyttring ur diffusionistisk synvinkel som Hyltén-Cavallius skriver.
Pensionärerna hjälper till att hålla den svenska husmanskosten vid liv efter att de själva, i uppväxten, åt den sortens mat. Det hela går ut på att återskapa en nostalgisk livsupplevelse hos dessa pensionärer. Maten är ett uttrycksmedel för deras minne. Den symboliserar trygghet, värme och lycklig tillvaro. Men husmanskosten är inte "den ideala konsumtionsvaran, och därmed det ideala exploateringsobjektet" (Andersson, 1980:122) som kapitalet kan utnyttja i så stor utsträckning som maten i allmänhet. Det är en orsak till att Statens inflytande tränger in i pensionärernas kosthåll. Man kan alltså fråga sig hur svensk är den svenska husmanskosten? Husmanskosten som alltid har varit anpassad till den lokala tillgången på råvaror, har ändrat karaktär. Den har genomgått och genomgår ständiga förändringar. Samspelet mellan olika faktorer pågår hela tiden. Jag skulle vilja påstå att den har dels en nationell, dels en regional angelägenhet ur helhetsperspektiv som ges dess konstans i kombination med ett förändringsperspektiv, eftersom ett statiskt samhälle aldrig har funnits.
Slutligen kan jag konstatera att en exakt definition av begreppet husmanskost är otänkbar eftersom det har växlat över tid. Dock kan jag säga att man utgår från basmat som lagas med traditionella tillagningsmetoder och helst svenska råvaror som viltet, fisken och bären och som bidrar till dess "traditionsfasthet" (1992:113) samtidigt som detta måste vidmakthållas av "de sociala nätverken" (1992:113), två begrepp som Genrup tar upp för att beskriva den gotländska maten.
Det är ett laddat begrepp som behöver ny inspiration över tid i likhet med "forskning om mat och måltider har som övergripande syfte att belysa, studera och synliggöra olika aspekter på människors livskvalitet i relation till dessa mänskliga behov, behövs ett vidgat synsätt vid sidan av den inomvetenskapliga forskningen" (Fjellström, 2003:25). Vilka rätter omfattar husmanskosten är en ointressant fråga. Däremot hur begreppet husmanskost brukas och vilket värde den har i olika sammanhang, kan vara relevanta frågor i den reflekterande forskningen rörande matkultur.
Sammanställt av Jacky Mauduit
PRESENTATION
Jag tog en yrkesexamen på restaurangskolan i Tours, Frankrike 1971. Därefter arbetade jag inom restaurangbranschen i Frankrike, Schweiz och i Sverige, bl.a. på Operakällaren i Stockholm, i 10 år, innan jag skaffade mig en lärarutbildning år 1983 i Malmö. Jag arbetade som yrkeslärare i 18 år, sedan bedrev jag akademiska studier som resulterade i en magisterutbildning i översättning vid Växjö universitet 2004.
Jag har även studerat matkultur vid Umeå universitet och arbetat som kökschef under åren 2007 – 2009 .
Jag känner ett stort engagemang för ekologiska och närproducerade produkter. Det känns stimulerande och meningsfullt för mig att arbeta med sådana och tror att min franska bakgrund har hjälpt mig att tidigt få en känsla för matkultur och vällagad mat .
Att ha nöjda gäster är målet som jag sätter främst i min yrkesutövning. För att värna om gästernas välbefinnande hos oss, gör jag mitt yttersta utifrån de kunskaper och färdigheter som jag skaffat mig under åren.
 |
| Ägarna: Anne & Peter |
 |
| Uteservering |
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire